Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mycket, en hvit penning, ser benne derföre med glad
forvåning först tacka sin Gud och sedan honom, som
hennes välsignelser följa, så länge han kan höra
hennes matta röst, — och nu år han åter under bar
himmel. — Ej långt från hans hemväg synes den
anspråkslösa, men trefliga herregården. En oemotståndlig
känsla drager hans steg ditåt. Det är väl icke rätta
tiden för ett besök, men han år bekant och vet sig
(rälkommen; hans hjerta känner en hunger och törst
efter något obegripligt; han behöfver en slags hvila,
men icke trötthetens. Det ,, år som en osynlig hand
förde honom; han träder in. Han ser ingen till, men
i salen höras röster, han går dit, tjenstfolket år inne
hos sitt herrskap, — det är en Lördagsafton och
husets sed, att man då samlar sig till gemensam andakt.
Man har redan rangerat, och låter ej af den bekante
gästen störa sig; han anvisas vänligen en plats OGh är
glad att hafva kommit denna stund. En betraktelse
låses, man tackar för njutna välgerningar, beder om
hjelp mot frestelserna, läser alla böners bön; *Fader
vår" och Välsignelsen, samt slutar med en sång.
Tjenstfolket går, efter att i frimodig ödmjukhet hafva
önskat sitt goda herrskap en god natt, och snart
följer den stund, då barnen böra gå till, hvila. De
skola kyssa föräldrarnas hånder? men haka sig fast sorg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
