Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ville höra det vackra stycke fröken Amalia spelade.19 ”Vi
hafva jast nu hört något annat vackert” sade
Öfverstin-nan och betraktade honom i detsamma med en godhet som
röjde att han sjelf varit samtalets föremål. Vi veta dock
icke om hans blygsamhet tillåt honom att gissa detta. Men
nu blefvo alla tysta och lyssnade med
uppmärksamhet på musiken. Äfven denna afton fick passera utan
låsning och den främmande herrn var qvar öfver
aftonmåltiden, hvarefter man, som vanligt, spelade en
psalm. Det blef då hans tur att vara tyst och
uppmärksam, ty vid sådana toner hade han dittills icke
synnerligen fästat sig, och man märkte derunder en
ovanlig rörelse i detta, eljest muntra och tanklösa
an-sigte. Men då han var borta, sade Amalia till sin
moder — helt tyst så att ingen annan hörde det
ined den herrn vill jag aldrig mer vara ensam”«
14.
/Småsaker*
Det nya arets första månad hade hastigt ilat sih
kos och den hårda Februarins var inne. Uti
dennes andra vecka skulle de så kallade ”stora gossar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
