Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vårt hus har på långe icke funnits bränvin — och
jag tycker — jag hoppas att vi hafva råd dertill,”
sade den goda hustrun, i det hon med hlida ögpn
forskade i mannens ansigte och lade sin arm om hans
hals.
”Gud ske låf och tack för en sådan qvinna!”
utropade Prosten, omfamnande henne innerligt, och hans
ögon glänste af tårar. ”Och du, goda syster,”
tilläde han, sträckande ena handen emot denna, ”du vårt
huses pelare och hjelpande engel!”
”Ja det är sant,” sade frun, — ”hade jag icke
henne, så vore dylika saker omöjliga.”
n
‘ ”Ah, då hade du nog någon annan, du goda
svägerska,” svarade Anna med rörelse.
”Ja,” fortfor Prosten, ”lika säkert som det är, att
ett lyckligt äktenskap är det sållaste tillstånd på
jorden och otvifvelaktigt i många fall skänker en
försmak af det tillkommande lifvets salighet, lika sannt
är det ock, att vi gifta böra prisa Gud för det en och
annan af våra närmaste måste umbära denna lycka.
Detta låter väl ganska egennyttigt; men då Försynen
sådant tillstädjer, samt erfarenheten visar, huru ett
olyckligt äktenskap år det största af alla eländen,
och att i denna verld dock ingenting är fullkomligt,
utan att allt, äfven för de bäst lottade, har sina tör-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
