Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
röfvade sig, ån af dessa tings egande; och så var det
verkligen. Vanan att se öfverflödet, ger en måttnack,
som borttrånger allt nöje deraf, och man tänker
snarare på allt annat, än på pligten att vara tacksam
x för dessa ymniga gåfvor, h vil ka, fördelade bland
mindre lyckligt lottade medmenniskor, skulle åtminstone
vid första mottagandet, framkalla tusentals
glädjetårar. Nu hade hon kännt fattigdomens qval, då hon
ville, men såg sig ej kunna hjelpa sin broder; och
denna nöd hade öppnat hennes ögon för mycket,
hvarpå hon förut alldrig tänkt. Till svar på
brödrens bref om Amalias förbindelse med Magister L.
skref hon följande:
"Ditt kära bref med den glada tidningen om vår
goda Amalias förlofning med min favorit, den
älskvärde Magister L. har såsom en vår brutit in uti mitt
sinne, och aflyftat den vinterkalla börda som hvilat
deröfver, sedan Ni skildes från mig på nyåret, och
jag lärde inse min egen falska ställning uti att vara
ansedd för rik och dock känna mig så fattig.
Denna inre vårflägt har äfven gjort mig tillgänglig för
den yttre, som nu med stora steg nalkas oss, och
jag har med friskt mod sett mig omkring i lifvet,
tänkt och handlat. Och nu kommer jag som
bedjande till dig och din hustru, för att erhålla ett löfte,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>