Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Jag känner igen den erfarne lag-karlens
försig-tighet, men är dock glad i hoppet, yttrade Prosten.”
”Det lider nu till midnatt,” sade T. seende på
klockan. ”Den gamle L. kan vara trött af resan och
den unge skall vara tidigt uppe i morgon. Du Gustaf
kommer väl alt försofva dig.”
Prosten steg nu opp och knäppte sina händer
till bön, samt gjorde en kort men innerlig
tacksägelse för all den glädje denna krets erhållit genom
underrättelsen, om en förförlorad ansedd men niskas
sanna lycka uti Christlig omvändelse och det löfte han
derunder gjort, att betala sina skulder. Att detta
löfte måtte uppfyllas, och lända alla som hugnades
derigenom, till medel för något bättre än förgänglig
och verldslig glädje, bad han innerligen och slutade
med Fader vår och välsignelsen. Detta var Prosten
L:s vanliga sed, då man skulle säga god natt för att
skiljas, och alla hade väntat derpå utan att yttra
ett ord.
Följande dagen, då Prosten hade tillbringat en
god stund i Amalias skola och skänkt den. sitt glada
bifall, samt sett de unga eleverna taga afsked af sin
lärarinna med en hjertlighet och ett behag hvaruti
han igenkände någon likhet med hennes eget sätt
samt yttrade några ord derom, sade Lagmannen:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
