Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vära dyrt, andveks med sorgfällighet. Man ansåg
mera förnedrande än hedrande, att af fåfänga och
på skryt under den förgängligaste af alla tillåtna
njutningar, förpläga sig sjelf och andra med näringsämnen
af inbillade värden, som stundom för en enda måltid
medtaga summor, med hvilka mycket verkligt godt
för hela familjer och samhällen skulle kunna
tillväga-bringas. Man hade äfven så många medel till inre,
sanna och varaktiga njutningar, att man icke behöfde
svälja dyrbara viner för alt blifva glad. Mot
bekymren, som visserligen äfven här iufunno sig och
påminte om, att man lefde i vansklighetens land, hade
man en mäktig förskansning uti öfvertygelsen, att,
hvad som skickas eller tillåtes från ofvan, styres
alltid till en god utgång, om man blott söker förslå
meningen dermed och foga sig derefter, och att ingen
annan verklig olycka finnes, ån det onda i
menni-skans vilja; ty det följer på andra sidan grafven, då
allt annat har en såker öfvergång.
Sparsamheten i T:s hus, gick dock lika litet nt
på att samla döda eller blott räntegifvande kapitaler,
soeq välgörenheten åsyftade, att stilla ögonblickliga
be-hof. Med båda sådde man på en förhoppning och
tänkte, att ”Gud är den som vexten gifver”
Åkerfält och ängsmarker odlades; de bästa och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>