Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ven denna svaghet, att icke öfvervinna sin lust och
hålla sig stilla, tills råtta tiden för en återresa var
inne. Hans helsa var inalles farligt bruten, ty den
stillhet och tvungna ställning som benskadans läkning
fordrat, hade haft en högst menlig verkan på hans
krafter, då han var van vid ett rörligt lif. Nu såg
han ock tydligt att han var Lagmannens hus till en
börda, ehuru grannlaga, omsorgsfullt och vänligt han
der bemöttes; och värrst af allt plågade honom
föreställningen om en möjlighet, att äfven på våren icke
kunna återvända, både för den skada hvarmed detta
dröjsmål hotade hans affärer, och de samvetsagg han
kände, öfver att någon gång hafva rest.
Dock njöt han emellan dessa plågor många
angenäma stunder i denna krets, hvarest han såg en
lefvande och glad tafla utaf det goda, som menniskor
redan i tiden kunna njuta tillsammans, då de troget
sträfva att uppfylla sina pligter som medborgare uti
ett både verldsligt och andeligt rike; men vid dessa
betraktelser, erfor han stundom hvassa taggar i sitt
hjerta. ”Hade jag, såsom T., gjort en ordentlig och
anspråkslös framgång på nyttans väg, i stället att frossa
med njutningar, som, om man någonsin har rättighet
att deråt öfverlemna sig, borde tillhöra hvilans åldrar
eller stunder efter genomgångna mödor och uppfyllda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>