Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Öfvervåga vi uppmärksamt detta stigande och
fallande i vårt inre lif, samt vårt väsens tillstånd,
hvib-ket dermed är oåtskiljeligen förbundet, så finna Ti,
att, blott i den mån de hämmande hindren från oss
aflägsnas, äfven vårt lif uppklarnar, blir sannt
lefvan-de, ljust och gladt; att deremot, i den mån vi känna
oss tryckta och inskränkta, försvinner äfven vår
varelses glädtighet, livaraf vi med säkerhet kunna sluta,
att glädjens enda vilkor och lag år: vårt inres frihet.
Nu, då vi kommit derhån, att göra glädjen, det
yttersta och högsta målet för allt vårt slräfvande,
beroende af ett vilkor, som vi kallat en lag, är det
framför allt nödigt att göra oss en mer bestämd och
tydligare föreställning om hvad lag är. Den
uppmärksamme betraktaren inser, att, i naturen, all
tingens uppkomst, all utveckling och allt bestånd beror
på deras krafters faststälda och oföränderliga
riktningar. Så röra sig stjernorna i sina kretsar, så insuger
vexten med sina »rötter regnet, med sina blad ljuset,
så förföljer vilddjuret sitt rof, allt enligt en bestämd.
/
oemotståndlig och oföränderlig drift. Denna
inrättning, hvarmedelst den hos lingen nedlagda kraften år
tvungen att verka så, och icke annorlunda, kallar
man U g.
Inträffar nu, att det menskliga väsendets bestånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>