Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfter den dunkla vågen. Mången anstöt giftes ock,
som aflägsnar oss derifrån — och ofta välja vi sjelfta
en sådan sned riktning.”
”Ären framskrida; svängningen minskas, vi draga
oss tillsammans derifrån vi utgingo — men med
längtan och hopp. Lifvet går saktare, vi känna mera
lngnt och stilla medelpunktens inflytande; i ungdomen
var dess verkan glädje, nu uppenbarar den sig som
frid. Döden drager cirkeln in i medelpunkten, och
dess klarhet uppgår i det eviga lifvet.”
”Herr Holms ide’ är för litet utvecklad,” anmärkte
Magister Olin.
Fru Malin hade den sista nummern. Hon
uttalade sin vers med den milda rösten, som ännu var
fast och klar.
I de kära barnens glada skara
Ser jag mycken glädje stilla gro,
Och det. är mig ljuft, bland Eder bo,
Vänligt mött af Edra ögon klara.
Dock i h jer ta t bär jag denna tro:
Bästa glädjen blir för mig, att fara
Till min Herres ro!
Allas ögon vände sig rörda till den gamla. Lina
gömde sina stilla tårar i hennes famn och barnen slöto
sig tätt omkring henne. Mången anade i hennes för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
