Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Na slog klockan 10 och lagmanskan gjorde en
erinran om, att man som vanligt borde tänka på att
slata denna dag så tidigt, att man förmådde vara med
om den kommandes ottesång.
Amalia yttrade härvid några ord öfver denna
besynnerliga julafton, hvilken var ämnad att blifva den
tystaste som varit sedan den första efter Hildas död;
men i stället kommit med händelser, som skulle
blifva minnesvärda för hela den församlade slägten,
under en lång framlid.
Lektorn, som vanligen, då hans äldre broder,
prosten, var närvarande, vördade dennes rätt, att föra
ordet till Herrans ära, tog deremot med glad
uppmärksamhet hvarje tillfälle i akt, då han sjelf var
ensam prest, att göra detsamma.
Han sleg nu hastigt upp och uttalade en tacksam
öfverensstämmelse med hvad hans hustru yttrat; men
tilladé dervid, att dock ett annat var och förblef det
högsta och bästa, som hvarken borde tåla intrång
eller tillåta någon täflan —; att detta var det enda,
livar uti allt annat kunde äga fullhet och bestånd —
och just det* som åt alla menniskor, utan undantag,
den uslaste och den i det yttre lyckligaste, erböds
och ingen, som icke sjelf undvek eller förkastade det,
nekades, nemligen: Han, rätt emottagen och qvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
