Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Constantine. — Beyens palats. — Fornlemningar. — Romerska bad. — Constantines belägenhet. — Tåg af ökenaraber. — Arabqvinnan. — Judarnes och arabernas qvarter. — Skizz af torget. — Affärd till Biskra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jordkullar, skiftande i sällsam, blodröd färgton, — som leda
upp till Constantine, liggande pä en upphöjd, rund platå,
från alla sidor omgifven af brådjup. De lodräta
klippväggarne, än formlöst skrofliga och urhålkade i hålor, än
skulpturalt rundade i form af pelare tätt invid hvarandra,
stupa 500 fot djupt ner i trånga, mörka dalgångar, på
hvars botten flyter floden Roumel, slingrad som en orm
kring stadens fötter. Dessa sällsamma och vackra
dalgångar äro på sina ställen så smala, att dagern tränger in dit
blott genom en springa af en half kilometers längd, men
högst en half alns bredd.
Stormningen af Constantine 1837 under marskalken
Vallé’s anförande gjorde slut öfver hela nordafrikanska
kusten på det ottomanska väldet eller, rättare sagdt, på
den sjelfrådige beyen Hadj-Ahmeds regimente och grymma
utsväfningar och tyranni. Men de franska örnarne, som
nu slogo ner öfver staden och som här befästat sitt bo,
äro heller icke älskade beherrskare, och det är blott den
fruktan de injaga hos landets befolkning, som hindrar denna,
i känslan af sin vanmakt, att afskaka det förhatliga kristna
oket. Änskönt fransoserna som politiske styresmän herrska
och kampera i Constantine, ha de ej tills dato lyckats att
på minsta vis utplåna den gamla arabstadens genuina
prägel — högst besynnerlig för europeiska blickar och
tillskuren efter annat mönster än den vesterländska fantasin ens
förmått att skapa. Än i dag förråder Constantine bjert
sitt ursprung från det antika Cirtha — en afrikansk
syster till Carthago — och långt före Kristi födelse
kämpade här romerska legioner med Hastrubal, Syfax,
Massinissa, Jugurtha och andra bruna söner från öknen, föga
mindre vilda och rofgiriga än lejonen, inhemska i deras
fosterland. — Hvem af oss har ej på skolbänkarne arbetat
med att plugga i sin hjerna dessa namn och dessa
krigares bedrifter! Här hade de stridslystne romarne sina heta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
