Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Räddad!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag misstagit mig, när jag trott, att du håller
mig kär?
— Tag henne, min gosse! sade Millar och
lade hennes hand i Franks. Du behöfver icke
fråga henne — jag vet, hvad hon tänker.
Den lycklige Tornton drog sin älskling intill
sig och gaf henne första kyssen. Rodnande och
leende under tårar mottog Ellen de andras
lyckönskningar.
— Hvit flicka bli lycklig med tapper jägare
— hon tämja hans sinne — han alltför
otå-iigl
Så lydde Örnögas välönskan för det unga
paret, och den framkallade allmän munterhet.
Ellen hade synbarligen vunnit takohöfdingens
synnerliga högaktning.
De trolofvade hade emellertid endast kort
tid att vara tillsamman. Bössorna blefvo åter
granskade, kruthornen fyllda, torrt bröd, kaffe,
te och tobak inpackades i jaktväskorna, och två
timmar senare voro alla färdiga att förfölja
fienden genom villande skog. Stackars Ellen, hon
tod sorgsen på stranden och såg dem draga
åstad, och Monok vinkade stum ett farväl åt sin
höfding. Kort efteråt seglade holländarna också
bort: de begåfvo sig till staden, medan Ellen
och Monok gingo in i huset. Man hade nu
haft nog af att låta Ellen vara under hollän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
