Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. Två år senare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af, och nybyggarna fingo arbeta i fred och ro.
Deras antal hade kort efter de senaste
händelserna ökats, ty Sam Markham kom en dag hem
med en ung hustru. Ellen var glad öfver att
icke längre vara ensam kvinna bland alla
männen, och den vänliga Emmy Markham blef snart
hennes förtrogna väninna.
När Ellen en tid efteråt fick en liten dotter,
var hennes lycka stor. Den lilla kallades Jonna
efter sin morfar och blef snart hela koloniens
älskling, som alla lekte med och pysslade om.
William Grey var den ende, som icke sysslade
med henne: ett barn väckte för bittra minnen
hos honom. Och kanske lilla Jonna just var
orsaken till, att han var mera hemifrån än någon
af de andra.
Kolonien hade blifvit mycket utvidgad. Mera
land hade blifvit odladt, stallar byggda åt
husdjuren och alla husen täckta med råa hudar,
så att taken icke kunde taga skada af eld. I
det hela taget hade man först och främst tänkt
på ett möjligt återvändande af komankerna.
Man lefde i ett laglöst land, där det gällde att
lita på sig själf. Husen voro därför också lagda
så nära intill hvarandra, att en fiende, som
försökte komma emellan dem, skulle bli utsatt för
en dubbel eld.
Man visste, att indianerna alltid gå till storm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
