Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(VIRAN RYD KVI ST).
(ZARA BACKMAN).
Den gamla i skogen och Majblomman.
(Sjungen af VIR AN RYDKVIST).
»Och hör du lilla Dora»
Och hör dn lilla blomma, som skänkt så mången.
fröjd,
må än du länge stråla i sol från himlens höjd
med hjälp af varma hjärtan, så vägen blir plöjd
till vår ungdom.
Det frö som en gång lades, den vackra tankens
frö,
var himmelsblått, det minns jag, och det kan
aldrig dö;
det föll i Majsolsmyllan, som ej var kyld af snö,
för vår ungdom.
Där bleka bamakinder bli skuggade af nöd,
låt doften ifrån kalken, som förr, bli luft och bröd,
väck mod för orostider — gör kinden trind och
röd
hos vår ungdom.
Filipstadsflickan i Kristinehamn.
(Sjungen af ZARA BACKMAN).
Mel.: Alpens ros.
En blygsam stängel bär en liten blomma,
ej någon praktfull ros — det är blott ja’
och hvem jag är, det gissar kanske somma:
Ack, ja är flickan ifrån Filipsta’.
Min blygsamhet, den är ju känd i orten,
och visor mången diktat har om mig;
jag sällan vågar att gå utom porten
ty där går syndens mig förbjudna stig.
Uppå min birå har jag saker sköna,
men en porslinstupp vill jag icke ha;
ja är så nöjder med en liten höna,
ja, sån är flickan ifrån Filipsta’.
På mitt piano satt ja böx . . . benkläder,
så gör en flicka, oskuldsfull och ren,
och på tanjänterna fodral af läder,
— jag svimmar om jag ser på bara ben.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
