Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ej närma sig huset utan fingo på avstånd taga det i
betraktande. Otåligheten över att det ej blev något slut
på saken växte, jag bestormades med goda råd från
alla håll. Icke blott från staden utan från hela landet
fick jag dagligen massor av brev, en del innehållande
endast ovett, andra de mest besynnerliga förslag, hur
man lämpligast skulle förfara för att bemäktiga sig
Wetterlind. Jag slog dövörat till för alla dessa råd,
fast besluten som jag var att, trots den smälek jag
under tiden fick utstå och den förtrytelse jag själv kände
över att ingenting kunna uträtta, i allt följa de råd jag
fått av överläkaren på hospitalet. Så gingo dagarna,
och snart visade det sig att den råd lyder är vis. De
rapporter, som de inom huset varande konstaplarna
dagligen avgåvo, tydde på att Wetterlind började bliva
lugnare. Han hördes icke som i början ständigt vandra
omkring på vinden, talande för sig själv, och han
hade till och med sökt inleda samtal med polismännen,
som dock först trott det vara säkrast att icke genast gå
honom till mötes.
Men så kom förlossningens stund, varom jag
ögonblickligen fick besked, så att jag kunde begiva mig dit
ut och få vara med om segern. Det var på eftermiddagen
onsdagen den 23. Wetterlind hade hela dagen varit
synnerligen lugn och visat, att han ville komma i samtal
med polismännen. En konstapel gick upp några trappsteg
och började inleda ett samtal med honom.
Därunder framräckte han sin snusdosa till Wetterlind, som
för att taga en pris snus sträckte fram högra handen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
