Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
en natur med de högsta gåfvor ger honom ett intresse som
är outplånligt. Antagonismen hos honom sjelf kan ej bättre
uttryckas än sålunda: då menniskan ej tagit det kloka
partiet att qvarstanna i det ursprungliga natur- och
frihetstillståndet, utan det sämre samhällstillståndet gjort sig gällande,
så måste man undersöka, om ej några medel mot detta,
eller till ett artificiellt tillbakakallande af naturtillståndet, finnas.
Rousseau uppställer då sitt Contråt social med en
beundransvärd skarpsinnighet; men det visar sig tydligen hafva
uppkommit under en inre kamp: det är genom en
ansträngning i samhället som menniskan skall återkomma till sitt
ursprungliga tillstånd, och sedan på ett konstigt sätt bibehålla
sig deruti. De resultater, till hvilka han härvid kommer,
äro framgångna ur de omöjligheter som han ville förena:
den naturliga jemnlikheten och samhället. Resultatet,
medgifver Rousseau, vore visserligen också ej möjligt
annorlunda än under vissa gynnande omständigheter, nemligen
ganska små stater med en fullt demokratisk författning. — Ur
denna sålunda uppkomna theori om samhället hafva
sedermera de former framträdt, som gifvit samhällsverlden dess
gestalt. Rousseau, som var misanthrop, som skydde
menniskorna och ej ville trifvas hvarken i den stora verlden eller i
verlden i allmänhet, har således af alla dessa Franska filosofer
dock haft det största politiska inflytande. — Liksom att försona
det våldsamma i sina resultater, omfattade han idéen af den
eviga freden, ett samhällets återbringande i ett evigt
fredstillstånd; och denna idealiska dröm gör lika mycken heder åt hans
hjerta, som Contråt social åt hans skarpsinnighet. Härmed
hade Rousseau uppställt ett mål för menskligheten, som på
tidsfilosofien var af största inflytande. Man nöjde sig ej
mera med Voltaires åsigt; man postulerade ett
mensklighetens mål, som åtminstone genom ett oändligt framskri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
