Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
de ha derföre i all sin progression kontinuitet: ingenting nytt
får hos dem slippa in alltsammans pä en gång. Derföre har
också Engelska nationen löst den svåra frågan, huru
oppositionen skall göras laglig. Den grundsats, som i hela det öfriga
Europa är ny, är här gammal: att samhället fortgår genom
lydnad för gällande lag, men med fri diskussion öfver denna
och med öppen rätt att begära en ny, bättre. Den nation,
som ej omfattar denna triviala sanning, invecklar sig blott
i ständigt nya svårigheter. Det finnes ingen åsigt i politik
eller filosofi, som ej i England har sina representanter; men
just genom denna allsidighet har ingen blifvit den andra
öfver-mäktig. Så är Lockianismen hemma i England; men man lät
ej af det plausibla i denna sensualistiska lära förleda sig att
förkasta det spirituella: — Locke sjelf lät uppenbarelsen stå qvar.
Så ock med det mathematiska tänkesättet, som leder till en
mekanisk och död verldsbetraktelse och blir utom sitt eget gebit
en torftig, mager åsigt: — men det föll aldrig Newton in
att bygga verlden endast af molekuler. Så följde
öppen-d agi igen af sensualismen en inskränkning af den menskliga
kunskapsförmågan till blotta sensationer, utan någon högre
ethisk princip än egennyttan; icke dess mindre sätta
Engelsmännen de idiopatbiska drifterna bredvid de sympathetiska,
emedan dessa, så väl som de förstnämnda, äro ett
odisputabelt factum: alla principer, som sammanbinda och förena
menniskorna, äro lika nödvändiga som de egoistiska. Ja,
sjelfve Hume, hvars skepticism utgår från Lockes
grundsatser och visar denna åsigts sjelflorstöring, antar, äfven han,
for att rädda menniskans moraliska värde, en egen sensus
moralis, henne gifven af naturen. Den känsla för det
allmänna bästa, som Fransmännen theoretiskt postulera och i
yttre försvar göra gällande, är hos Engelsmännen mera
medfödd och inre, emedan de sett det politiska lifvet i flera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
