Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
NIONDE FÖRELÄSNINGEN.
Jag har ej varit okunnig om svårigheterna af en
framställning utaf Kant, gifven i fritt föredrag, såsom det af
brist på tid varit mig nödvändigt. Om man förebrår mig
dessa extemporerade framställningar, så hoppas jag dock att
mina öfvertygelser ej äro extemporerade; ty om ock min
tanke försökt sig på många ämnen, har den dock alltid mest
sysselsatt sig med sig sjelf. Mig är det för öfrigt likgiltigt,
om man karakteriserar dessa öfvertygelser såsom hugskott
eller något annat; de ega sitt intresse för mig, grundadt på
intresset för saken, och blott af detta intresse har jag
befattat mig med frågan om lösningen af de problemer, som
nu sysselsätta oss.
Det förestår nu att betrakta den form idealismen efter
Kant antagit; hvarvid vi erinra om det förhållande, i hvilket
vi ansett filosofien stå till det allmänna tänkesättet, nemligen
att de riktningar, som i detta på många sätt framträda, af
filosofien bestämdast uttalas.
Den som ryckte ut, ja isolerade den ideella roten i
den kritiska filosofien, var Ficbte. Han påstod ock, att hans
åsigt var blott en konseqvens ur Kantianismen, hvilket dock
Kant sjelf slutligen offentligt motsade. Denna protest var
också ej att undra på, då Kant i sjelfva verket erkänt både
den sinnliga och den ideella verlden, hvaremot Fichtes
operation på visst sätt var våldsam, helst det utan tvifvel ej
erbjuder mindre svårigheter att ur sensationerna härleda
medvetandet, än att ur intelligensen härleda verkligheten.
Företaget var af den art, att det, för att ega någon bety-
t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
