Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
tros-artikel, utan att man för den gjort sig reda. Den
filosofi, som var rådande fore den kritiska, sysselsatte sig i
allmänhet mera med frågan hvad, än med frågan huru.
Huru friheten skulle tänkas, visste denna filosofi ej, och
hade till en del förnekat henne. Så hela sensualismen. Man
ser deri den stora inkonseqvensen i Franska revolutionen,
att menniskorna just verkstälde det som de konseqvent
skulle neka. Deraf kom ock denna revolutions motsägelser,
t. ex. att med tvång vilja förverkliga friheten. Det var
deremot Kant som ådagalade, att frihetens sammanhang med
förnuftet är ett rent innerligt, som ej utifrån kan gifvas.
Han blef ock derigenom en återställare af menniskans
medvetande om sin moraliska värdighet. Detta är Kants
upptäckt, och hans största. Men Fichte hindrades ej af sin
ensidighet, att också hafva gjort sin upptäckt, som
kompletterar Kants och förvarar äfven honom ett rum inom
mensklighetens historia. Denna upptäckt är
personlighetsbegreppet. Djupare än någon filosofi hittills kunnat enoncera
mensklighetens väsen såsom personligt, finnes detta
visserligen i religionen uttryckt såsom christendomens grund och
väsen. Först genom christendomen blef menniskan
medelpunkt både för historia och filosofi; denna plats vindicerades
henne af Fichte genom förnuftet. Endast i följd af den fria
personligheten, såsom menniskans grund och väsen, utgör
hon denna medelpunkt; deraf ock det nödvändiga
sammanhang, hvari Fichte måste sätta sin filosofi med
christendomen. Det sätt, hvarpå han framställer saken, kunna vi blott
i korthet vidröra.
Då friheten alltid förutsätter sig sjelf, blott ur sig sjelf
kan förklaras och således måste, för att förklaras, liksom
vara innan den är; så kan detta, enligt Fichte, endast
derigenom tänkas möjligt, att friheten först visar sig under en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
