Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
varande betingad eller gifven genom jemförelse med det
ändliga, i någon punkt kan identificeras med väsendet sjelft.
Detta var Schellings åsigt redan i hans första, ofvan af oss
nämnda, skrifter. Ehuru han der visserligen hufvudsakligast
ser filosofien ur subjektiv synpunkt, framträder dock det
absoluta med en klarhet uppfattadt, som gör att han redan
der står öfver Fichte. Att han fattade problemet högre,
visar sig deruti, att hans nästa skrifter hade naturfilosofien
till föremål. Men sedan han dermed rotfästat sin filosofi i
naturen, angrep han saken från den subjektiva, ideella sidan;
hans "System des transscendentalen Idealismus’ utkom 1800.
— Jag får här anmärka, att ordet transscendental uttrycker
hvad vi mena med en förmedlad frihet. Transscendent
kallade Kant hvarje försök att på den theoretiska filosofiens
ståndpunkt gå utöfver erfarenheten. Deremot måste han sjelf
i praktiskt afseende gå utöfver densamma, nemligen i
förnuftets "kategoriska imperativ." För att nu uttrycka, att
förnuftet här väl tyckes gå utom sig sjelft, men i sjelfva
verket ej gör det, kallade han detta dess bruk
transscen-dentalt. Ännu mer bestämdhet får detta begrepp hos
Schel-ling, enligt hvars åsigt naturen blott är en omedveten tanke,
som blir alltmera medveten för sig sjelf, tills den slutligen
fattar sitt eget väsen. Schelling hade dermed utvecklat
båda sidorna af filosofien, och han förklarade, att de blott
voro olika sidor af samma sak.
Till det högsta och det djupaste, till det yttersta och
det innersta, till det som är öfver alla motsatser, hade
filosofien kommit genom identitetsläran. Då nu detta, hvilket är
det, hvari tanken rör sig, ligger utom alla motsatser, kan
man säga, att denna lära var tankens störtande inom sig
sjelf, i sitt eget djup, der den syntes förlora sig sjelf. Enda
trösten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
