- Project Runeberg -  Föreläsningar öfver menniskans historia /
141

(1856) [MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Sigurd Ribbing
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

159

behöfde taga i besittning, för att från dess höjd i fågelper*
spektiv betrakta verlden; idéen hade blifvit gifven gratis,
naturen var ett uttryck af intelligensens blott medvetslösa
verksamhet, d. v. s. en symbol af idéen, hvarföre den under
denna synpunkt togs i besittning och behandlades. Härvid
kom onekligen mycken innerlig poesi för en dag; men å
andra sidan kunde detta æsthetiska producerande ej undgå
att finna, huru lätt saken var, huru lätt det föll sig att
spekulera med dessa symboler af tankar, med känslans
utgjutelser och inbillningens hugskott. Deraf uppstod en af den
nyare poesiens hufvudsynder, detta löpande utan ordning och
harmoni, ett begagnande af naturen på tillfälligt sätt, de
långa allegorierna utan ända, af hvilka man blef lika klok
som förut; en poesi, i hvilken allegori och bild, som förut
varit bisak blott, gjordes till hufvudsak, och hvilken,
rubricerande sig efter vissa naturföremål, bakom dessa såg, Gud vet
hvad för allt: moln, blommor o. s. v.; — allting blef liknelse.

Sammalunda gick det inom andens verld, der
historiens poetiska begrepp genom den Schellingska åsigten kan
sägas vara upptäckt: historien blef sjelf en manifestation, i
olika former, af det absoluta; detta gaf en hög plats åt
densamma. Man hade i æsthetiska betraktelser af historien fästat
sig vid de gamle såsom mönster. Emot denna antiqvitet
hade en protest uppstått genom den natur-uppenbarelse, som
i 48:de århundradet framträdt. Man hade derigenom blifvit
uppmärksam på poesien, ej blott såsom imitation af natur
och antik, utan såsom en lycka, en naturgåfva. Så hade
Herder riktat blicken på folkpoesien. Men mera var ej
gjordt. Nu deremot blef poesien ett verldsväsen, som
uttryckte sig i historiens alla former, och uppgiften blef att i
hvarje dess gestalt upptäcka den; den æsthetiska
åskådningen fann sig hemmastadd i hela historien; alla dess före-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:40:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebbformen/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free