Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1I
gåfvo de unga ädlingarna företrädesrättigheter, som förefalla oss hart
nära omöjliga. Så föreskrefvo de, att grefvars och friherrars söner
hade rang framför professorerna, ehuru de förra oftast voro minder-
åriga. Ja, det hände icke sällan, att professorerna själfva ansågo för
en heder att välja en sådan yngling till universitetets rektor 1. En
följd häraf var också helt naturligt, att dessa ungdomar vid uni-
versitetet lefde >efter sitt stånd», som man säger, och omgåfvos
af ett helt litet hof, som ofta nog förskaffade informatorn eller
guvernören icke ringa bryderi. Att den mäktige och praktälskande
rikskanslerns söner icke skulle utgöra något undantag från denna
regel säger sig själft, och den anspråkslöst uppfostrade och oför-
farne Benzelius hade ofta rätt svårt att reda sig som hofmästare.
Särskildt synes han haft svårigheter att från rikskanslerns kassör
i rätt tid få penninge- och andra försändelser, som för de unga
grefvarnes rätt stora hushåll voro af nöden, såsom man finner af
hans skrifvelser såväl till rikskanslern som hans sekreterare. Så
skrifver han en gång och tackar denne sistnämnde för att han
så välvilligt medverkat till att kassören Johan Horn ändtligen
öfversändt länge väntade tio dukater. »Min Herre behagade påminna
kassören>a, tillägger han, »att han fast illa gör emot grefvarne,
men jag fruktar ännu fast värre emot sig själf, ty att han väl
vet, huru lång tid sedan honom af Hans Höggrefliga Excellens var
gifven befallning att skaffa hvad till deras kappor kunde vara af
nöden. Hvar emot han ännu intet har låtit öfverkomma knapparna,
som därtill behöfvas. Af hvilken orsak de ingen väg kunna komma,
när något oväder är, efter kapporna intet kunna göras färdiga.
Alltså är intet annat medel än att därom måste med första till-
fälle skrifvas till grefven, att därpå måste å nyo ske någon för-
ordning. I lika måtta handterar han ’paquier och laqueijer’, med
hvilka han lofvade sig vilja göra en riktighet efter de order, som
gifna vore allaredan vid nyåret 2. Hvaruppå de ock stadigt anhålla,
att jag därom påminner. Ville han sådant alldeles utslå och säga
sig intet hafva därmed att göra, sä visste de, hvarefter de sig
rätta skulle. Om bemälte paquiers och laqueijers kläder vet herr
? Jfr. Claes Annerstedt: Upsala Universitets Historia. Del. I.
s. 379.
2 Brefvet var skrifvet den 24 Mars 1663.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
