Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
läran om det absoluta nådavalet, som af synoden i Dortrecht blifvit
upphöjd till en symbolisk lära för den reformerta kyrkan, under det
att motpartiet hyllade den af Moses Amyraldus! framställda
universalismen, Här tillägger Benzelius: »Sxculum nostrum conten-
tionum ferme ubique ferax est, pietatis ac devotionis sterile, et
malum illud strenue adjuvant recens nat philosophandi rationes.>
— Hvilka nya arbeten Tyskland har att framvisa, skulle inom
kort visa sig vid den stora Frankfurtermässan, som Benzelius äm-
nade besöka.
Men bland de intressanta meddelanden, som detta bref inne-
håller, är det ett, som för oss svenskar har sitt särskilda intresse.
Det synes oss nämligen med all önskvärd tydlighet af det samma
framgå, att Sverige har Erik Benzelius att tacka för att den dyr-
bara Codex Argenteus blifvit åt vårt land bevarad. Som be-
kant föll detta fragment af de fyra evangelierna i H. Chr. Königs-
marcks händer, då svenskarna år 1648 eröfrade Prag. Königs-
marck skänkte det till drottning Kristina, som införlifvade det med
sitt bibliotek, hvilket vårdades af hennes bibliotekarie Isak
Vossius ?, Efter drottningens tronafsägelse åfervände Vossius
till sitt fädernesland Holland och medtog då Codex Argenteus
»som god pris». 3 Nu omtalar Benzelius i sitt bref till rikskanslern,
hvilket är dagtecknadt den 27 Augusti 1664, att i Dortrecht en ny
upplaga af Codex Argenteus var under utgifvande med förklarande
anmärkningar och upplysningar af Fr. Junius3. Han skrifver
nämligen: »Dorduari mox proditura est editio Codicis Argentei sive
quatuor evangeliorum Ulphile cum annotationibus Fr. Junii, cui
! Denne berömde reformerte teolog var född 1596, professor i teo-
logi i Saumur 1633. Död 1664.
2 Vossius var född 1618, studerade hufvudsakligast klassisk filologi,
blef 1648 bibliotekarie hos drottning Kristina, flyttade 1670 till England
och dog 1689 som kanik i Windsor.
3 Nordisk Familjebok. Del. 17, s. 1393.
4 Franciscus Junius, född i Heidelberg 1589, bedref humanistiska
och teologiska studier i Leyden, kom sedan till England, där han vista-
des till sin död 1677.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
