- Project Runeberg -  Erik Benzelius d. ä. / I. (1632-1687) /
60

(1897-1902) [MARC] Author: Henrik Nicolai Clausen Afzelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

60.

lämnade saken till rättens utslag, >kunnandes i ingen måtto under-
stå sig att hindra justitiens lopp» 2.

Striden mellan professorerna pågick alltjämt, och man ser af
protokollen, att den dyker upp litet emellan i konsistorium, där
förbittringen mot Olof Rudbeck snarare zi!- än aftagit, sedan denne
i vredesmod gifvit sig under stadsrätt, hvaröfver till och med kan-
slern uttalar sitt stora misshag. ? Kanske var det detta sist nämnda,
som gaf anledning till att man å ömse sidor började tröttna på
striden. Visst är, att O. Rudbeck själf begärde förlikning ? och
vid ett sammanträde i konsistorium den 13 December 1675 anhöll
Norcopensis att få del af de skrifvelser, som Benzelius inlämnat i
Curios sak. Det samma gjorde Benzelius om motpartens och be-
tonade samtidigt, att han aldrig varit obenägen för en kristlig för-
likning, »allenast man blifver konserverad vid sitt ärliga namn>.
Rektor och konsistoriales tillrådde flitigt försoning, och båda par-
terna läto förstå, att de därtill voro »kristligen benägna», men
ingendera parten ville tillstäå sig vara »partem ledentem». Benze-
lius erkände för sin del, att han fällt hårdare ord, än lämpligt vore,
men att han förledts härtill af de orättvisa beskyllningar, som
kastats honom i ansiktet. Han ville gårna vara redo till förlikning,
men anhöll att det, som graverade hans person, måtte ur handling-
arna borttagas.

Efter många »om» och »men» kom man till sist till det resul-
tat, att alla personliga tillvitelser skulle borttagas ur handlingarna
samt att Rudbeck och Norcopensis skulle delgifva Verelius, som
ej var närvarande vid sammanträdet, att man under denna förut-
sättning å ömse sidor var villig till »komposition». Hvad åter be-
träffar målet mot Curio, skulle den saken hafva sin gäng. Och
kanslern, hvars misshag med Olof Rudbeck nu synes hafva förbytts
i beundran, skrifver den 28 Januari 1676 ett bref till konsistorium,
som skulle hafva hedrat den uppfinningsrikaste advokat. 4

Original i konsist. arkiv.

Akad. konsist. prot. 1675.

Akad. konsist. prot. den 27 oktober 1875.

I detta långa bref begynner kanslern med att betyga, att han
»alltid en trogen vårdnad om akademiens heder och välfärd haft hafver
och intet hellre sett, än att dess välstånd i alla måtto förkofras måtte,

|” ’o mm

-”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:40:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebenzelius/1/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free