- Project Runeberg -  Erik Benzelius d. ä. / I. (1632-1687) /
109

(1897-1902) [MARC] Author: Henrik Nicolai Clausen Afzelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

109

skulle åhörarne antingen af en vedertagen sedvänja eller ock eljes
af ett tacksamt hjärtelag vilja något erlägga, synes vara svårt det
alldeles och i hastighet hindra, fastmer med starkt straff och vite sådant
förbjuda, helst när med en sådan ihågkommelse tages i akt den be-
kvämlighet af tid och rum, som nödig och tjänlig är. Andra akter,
uti hvilka somliga åhörare vilja framför andra blifva hedrade, måga
de ock väl hedra sig själfva, som dem å båda sidor åsämer och
försvarligt kan vara. Men huruvida kan pröfvas rådsamt eller tjän-
ligt att anteckna och determinera slika inkomster uti själfva kyrko-
ordningen, det lämnas till mognare betänkande.

Dessa och flera härunder begrepne momenter synes en kristelig
kyrkoordning böra taga i betänkande, hvarpå ock de förnämsta
evangeliska församlingars kyrkostadgar hafva haft sitt afseende, och
utan tvifvel varder en så länge åstundad kyrkoordning, den nu under
Kungl. Maj:ts namn förfärdigas, sådant ingalunda förgätandes med
hvad mera, som hufvudsakligt är och hit höra kan.

Hvad ordalaget anbelangar till en kyrkoordning, uti hvilken
torde af somliga fordras korta och bindande ord utan att anföra
några skäl och motiver, synes detta vara därvid att betänka, att en
kyrkoordning betjänar sig gärna af samma frihet som religions-
väsendet i gemen. Suaderi poltius quam imperari vult religio; är
alltså icke att förundra, att ett sådant argument, som detta är, tjän-
ligare blifver ’utfördt med en stylo ecclesiastico än legali, så att vid
själfva stadgandet under tiden några skäl blifva anförda, som tagas
helst utaf Guds ord och lända till någon information och väckelse,
af hvilket sätt till att skrifva mest alla kyrkoordningar hafva sig

betjänt. Ja, Gud själf, när han gaf antingen människosläktet, eller

isynnerhet sitt eget folk lag och kyrkostadgar, ehuruväl till deras
kraft och myndighet kunde vara nog, när de betänkte den allvishet,
helighet, sanning och allsmäktighet, som själfva laggifvaren Gud den
högste hade, likväl till att lämpa själfva stadgarna till människornas
desto ’större nytta lägges ofta i korthet några skäl därtill. Huru
mycket mer vill det synas vara angeläget, att när den ena människan
något stadgar till sin egen och sina medbröders tjänst, helst i de
ärenden, som angå deras andliga välfärd, sådant med något bifogadt
skäl må stadfästas, allenast sådant sker med tjänlig korthet, och icke
något sådant inmänges, som till närvarande ärende och uppsåt icke
så egentligen hörer.

Huru de häröfver sammanfattade koncepter mer eller mindre
kunna skattas fullkomliga, både till själfva realiteten som ock dik-
tionen, och sålunda tjäna till den evangeliska lärans i vårt kära
fädernesland samt kyrkoregementets styrka och välstånd nu och i
tillkommande tider och i synnerhet göra Kungl. Maj:ts åstundan ett
behageligt nöje, det lämnar jag med all skyldig vördnad till deras
mogna omdöme, som vederbör och därmed hinna umgås. Jag har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:40:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebenzelius/1/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free