Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
, 1I
sådan examen inför stiftsstyrelsen var i lag påbjuden före 1686,
utan låg det i vederbörande biskops skön att därmed förfara efter
godtycke, så att mången gång djäknar utan vidare ordinerades till
det heliga predikoämbetet. Att ett dylikt förhållande icke skulle
vara till kyrkans fromma, säger sig själft, och många voro också
de präster, som saknade både kunskaper och andra för ämbetet nödiga
kvalifikationer. Först i 1686 års kyrkolag föreskrefs, såsom ofvan
är nämndt, att "ett allvarsamt förhör" skulle inför biskop och kon-
sistorium föregå ordinationen. Detta förhör skulle ske i 1) de latin-
ska, grekiska och hebreiska språken 2) uti disciplinis philosophicis,
förnämligast uti rhetorica, logica, ethica, physica, arithmetica och
computo ecclesiastico, 3) uti theologia och i synnerhet våra tros-
artiklar och loeis communibus. De måste ock kunna utantill både
på latin och svenska de hufvudspråken, på hvilka trons artiklar
sig grunda, och med dem, efter deras rätta förstånd, stadfästa blifva,
4) skola de förhöras uti de förnämsta stridigheter och frågor, 5) uti
« historia biblica och ecclesiastica, såväl som ock uti theologia morali
och casibus conscientize, 6) af den bibliska texten förklara några hufvud-
språk och låta se, huru de därmed kunna sanningen stadfästa och
förlägga dem, som emot säga, och föra dem till ett rätt bruk och
öfning uti vår sanna kristendom. !
En lag var således nu gifven, men icke så lätt gick det att få
den tillämpad. Visserligen kunde man icke komma ifrån dess ovillkor-
liga bjudande, att en examen skulle anställas, men den blef, åtmin-
stone till en tid, ofta nog endast pro forma. Hvad Benzelius
beträffar, så var det hans fasta beslut att äfven här bringa lagens
bud till efterlefnad, och det icke blott till dess bokstaf, utan äfven
till dess andemening. Och äfven i denna svåra fråga lade han i
dagen sitt goda omdöme. Val vetande, hvilka svårigheter, som
tik, kyrkohistoria och pastoralteologi, att han anses kunna till prästexamens
undergående af domkapitlet admitteras, åliggande därjämte hvarje präst-
kandidat att, sedan denna dimissionsexamen är tagen, deltaga i homiletiska
och deklamatoriska öfningar och äfven öfver sina framsteg bärutinnan
vid anmälan till prästexamen uppvisa betyg af teologie pastoralis professorn.»
[Se C. A. Cornelius Upsala Teol. Fak:s Hist. I. s. 21.]
! K. L. kap. 19 $ 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
