Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27.
föras på huru Benzelius låter sitt goda hjärta fälla utslaget, i det
nöden i prästgället kommer honom att se förhållandena med andra
ögon än den stränge lagtolkarens och låta tillsättningen blifva en
annan, än den under andra omständigheter skulle hafva blifvit.
Många äro också de bref, som finnas i behåll från fattiga prästänkor
och prästdöttrar, hvari de uttala rörande tacksägelser till och väl-
signelser öfver biskopen.
En fråga, som nära sammanhänger med de prästerliga befor-
dringarna, är frågan om prästers infödingsrätt. Något direkt uttalande
i denna sak förekommer visserligen icke i 1686 års kyrkoordning,
men hvad den säger om biskopens och kapitlets skyldighet att vid
uppsättande af förslag till konsistoriella pastorat föreslå förtjänta
prästmän i stiftet, innebär likväl en ganska tydlig erinran om veder-
börandes skyldighet att se "stiftets barn” tillgodo. Då därtill kommer,
att kyrkoordningen ålägger biskopen att tillse, det icke för många
eller ovärdiga personer ordinerades till präster, så ligger det i sakens
natur, att biskoparna med oblida ögon sågo sina stift öfversvämmas
af präster, tillhörande främmande stift. Detta var i synnerhet för-
hållandet i de patronella pastoraten; men äfven vid de konsistoriella
och regala gjorde adelsmännen och i synnerhet de mäktiga lands-
höfdingarna sitt allt för stora inflytande gällande i strid mot biskoparnes
och domkapitlens vilja. Äfven Benzelius hade upprepade gånger
att kämpa emot dylikt intrång på ett område, som han ansåg till-
höra stiftets präster, och om han också understundom såg sina be-
mödanden gäckas, underlät han dock aldrig att protestera mot hvad
han ansåg vara orättfärdigt. Ett sådant nederlag nödgades han
smälta redan i början af sin biskopstid. 1 Den mäktige landshöfdingen
Henrik Falkenberg? innehade såsom ägare till Lagmansö gård,
! Särskildt inom Strängnäs stift synes man hafva varit angelägen
om att försvara infödingsrätten. För detta stift fanns äfven ett stad-
gande sedan år 1639 af innehåll, att studerande, som ingick i tjänst i annat
stift utan konsistorii vetskap, skulle icke hafva att vänta befordran inom
stiftet (Wallqvist. Eccl. Saml. 2: 147).
? Henrik Georg Falkenberg var vice president i Göta hofrätt
och tillika vice landshöfding i Närke och Värmland. Född d. 7 Febr.
1637, död den 2 Juni 1709. (Se Sv. Adelns ättartaflor af Gabr. Anrep).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
