- Project Runeberg -  Erik Benzelius d. ä. / II. Benzelii verksamhet såsom biskop i Strängnäs åren 1687-1700 /
34

(1897-1902) [MARC] Author: Henrik Nicolai Clausen Afzelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

34

Sedan man under de två första dagarna orerat och diskuterat
biskopens ofvan omnämnda afhandling öfver Augsburgiska bekän-
nelsens sjette artikel, började biskopen den tredje dagens förhand-
lingar med en fråga, som alltid synes hafva varit stående: Om den
evangeliska läran på alla orter med flit drifves, eller om några irrin-
gar sig yppa vid bruk eller annorstädes? Därefter uppmanades
samtliga att vara därom bekymmersamma att i kraft af kyrkoord-
ningen och Kungl. Maj:ts nådiga vilja söka en uniformitet och likhet
vid den offentliga gudstjänstens förrättande och dess anhöriga sacros
actus, nämligen uti ordning med sjungande, mässande, skriftande,
döpande, vigande, kyrkotagande etc. ja, ock ringande samt kläm-
tande om Söndagarna. Och detta allt efter den metod och ordning,
som kyrkoordningen befaller. Hvad vidare nödigt är, lär innan kort
den reviderade handboken gifva vid handen. Emellertid bör såväl
egenvillig korthet som ock på somliga orter själftagen vidlyftighet
afskaffas.

Sedan yttrade sig biskopen detaljeradt om katekesförhören såväl i
städerna som i landsförsamlingarna och manade sina ämbetsbröder
att flitigt bedrifva dem på anbefallda tider, med "behörig enfaldig-
het" och uti god ordning, så att menigheten och i synnerhet den
roten, som var kallad att infinna sig till förhör, var på platsen, då
det ringt första gången, så att katekesöfningarna kunde begynnas,
«när tecken gafs i klockan andra gången". Sedan skulle först en
kort psalm sjungas och därpå en vers "om den Helige andes bistånd",
hvarefter från predikstolen en morgonbön och "Fader vår" skulle
läsas och sedan ett katekesstycke, som skulle förklaras "korteligen,
dock tydeligen jämte lämpandet till bruk och öfning". Därpå skulle
läsas "den vanliga barnabönen" ! eller någon annan kort, som hörer
till katekesens lära. Sedan anställes förhöret efter de klasser, som
kyrkoordningen befaller ?, och emellertid låter klockaren "eller någon

! Härmed menas Lutbers bekanta bön: »Jag tackar dig, Gud, min
käre himmelske Fader etc.»

? Kyrkolagen kap. 2 & 10 säger, att åhörarne »skola skiftas i tre
delar eller "hopar; den första blir den, som enfaldeligen kan läsa sina
kristendomsstycken; den andra, som kan läsa Luthers uttydning öfver
Tio Guds bud, Tron, Fader vår, Döpelsen och Herrans nattvard; den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:40:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebenzelius/2/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free