Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
Efter slutad examen gjordes påminnelse af biskopen, att de alla
skulle beflita sig om en daglig förkofring uti sina kristendomsstycken,
dem både äldre och yngre borde låta sig vara angeläget att idka
icke allenast i församlingen, utan ock hemma i sina hus.
Biskopen förehöll ock ungdomen, om någon visste säga något
predikans ord, då väl en och annan kunde framdraga några ord
af evangelium eller texten, men att förklara meningen kunde de
intet utlåta sig, icke heller påminna sig några lärdomar. Härhos
föredrog för dem biskopen många gudeliga förmaningar till sorg-
fällighet om Guds sanna kunskap och att föra ett ärbart och kriste-
ligt lefverne. Därjämte påmintes om att de skulle vara bekymrade,
huru vid gudstjänsten allt väl och skickeligen tillgår och att Herrens
hus och tempel hålles vid makt. Vid hvilket tillfälle berömdes
H. Maj:t änkedrottningens höga gunst, som H. Maj:t låtit påskina
med en kostelig tafla, som ämnades till altartafla.
Sist befalltes ock hela församlingen låta höra sin röst med sjun-
gandet af psalmen: "Helga trefaldighet, statt oss bi etc.", efter hvilkets
förrättande kvinnfolken och ungdomen gafs förlof med lyckönskan
och förmaning att förkofra sig uti Herrens fruktan. ?
1 För psalmsångens höjande nitälskade Benzelius mycket (orglar
funnos ej vid denna tid, åtminstone icke på landsbygden), och han under-
lät aldrig vid sina visitationer att underrätta sig om församlingarnes
ståndpunkt i detta hänseende. Där sången gick med lif och lust, blef
ban strålande glad och bade alltid ett uppmuntrande ord af erkännande,
liksom han å andra sidan skarpt klandrade likgiltighet och okunnighet.
Så t. ex. vid visitation i Blacksta (den 29 September 1689), då det be-
fanns, att vid sången "en stor del kunde vackert upphöja sin röst, för
hvilket de berömdes och förmantes vidare sig därutinnan öfva. När de
sjunga ’tron’, böra de vid de tre personernas nämnande böja sina knän.»
Och när församlingen vid visitationen i Svennevad (den 19 September
1690) hade sjungit psalmen: »Gud af sin barmhärtighet >, tackade biskopen
Gud, att de så kunde upphöja sin röst, och förklarade psalmens inne-
håll. Däremot hade han i Stora Malm (den 4 Oktober 1689) anledning
att klaga öfver att sången gick dåligt, och han ställde till busbönder
och matmödrar en allvarlig maning att jämte de unga flitigt öfva sig i
hemmen i sammanhang med morgon- och aftonbönerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
