Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
Sådant var det ungefärliga förloppet vid Benzelii visitationer,
och vi torde få erkänna, att de i grundlighet och omfattning kunna
väl uthärda en jämförelse med våra dagars visitationer.
Vilja vi bilda oss ett omdöme om det andliga tillståndet i för-
samlingarna på grund af hvad visitationsprotokollen från denna tid
hafva att förtälja, torde omdömet rättvisligen böra blifva, att det efter
den måttstock, som billigtvis bör läggas på den tidens andliga ut-
veckling, var i allmänhet tillfredsställande. I de flesta församlingar
kunde åtminstone de yngre icke blott läsa försvarligt "i bok", utan äfven
någorlunda läsa Luthers katekes utantill — och det var ju på den tiden
vackert så, då i många församlingar ingen skollärare fanns. ! Och
visst är, att Herrens tempel på den tiden besöktes långt flitigare
af alla samhällsklasser än i våra dagar. Sant är väl, att Benzelius
vid sina visitationer icke sällan fick göra den sorgliga erfarenheten,
att oförmågan att redogöra för innehållet i ett uppläst stycke eller
en åhörd predikan var ganska allmän liksom att öfverhufvud taget
svara på s. k. "förständsfrågor". ? Men sanningsenligt torde vi nödgas
! I protokollet vid visitation i Mörkö församling den 22 Februari
1698 har biskopen gjort följande tillägg med egen hand: » Församlingen
förer namnet ”Mörkö", dock är Herren och hans ord dess ljus.» Han
hade den gången stämt blott männen till kyrkan, men äfven ett stort
antal af kvinnfolket och ungdomen hade kommit tillstädes, och detta
berömde han mycket.
? Vid visitation i Stigtomta den 13 oktober 1689 hade biskopen
all anledning att vara missnöjd. Protokollet berättar nämligen, att vid
förhöret visserligen några af de unga redde sig någorlunda, men många
»voro mäkta oförståndiga». Bland de gamla voro endast några få, som
svarade på de frågor, som ställdes till dem, »de andra voro antingen
oförståndiga eller ovilliga att gifva något svar ifrån sig. Jämväl bland
de förnämare.» Okunnigheten i bordsböner, morgon- och aftonböner
var äfven stor, >och förmantes, såsom de mycket ibland stapplade, det
de skulle läsa tydligen och vid utförandet af "Ära vare fadrenom och
sonenom” ingalunda utesluta den tredje personen i gudomen». För
predikan och evangelium kunde de i allmänhet ej heller göra redo. För
att i någon mån råda bot härför uppmanade biskopen allvarligt för-
samlingens medlemmar, att de på hemvägen från kyrkan och sedan i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
