Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
ber, att sedan han först privatim och sedan offentligen i konsistorium
tillrådt parterna förlikning, "men såsom någondera parten finner sig
därtill obenägen, så måga de afbida, huru saken vill aflöpa".
Ännu synas de emellertid: hafva fått någon betänketid, nien den
7 November förklarade biskopen, som tyckes hafva blifvit på allvar
trött på hela bråket — hvari det af protokollen ser ut, som omiflere
konsistoriales efter hand blifvit inblandade — helt kärft, att de.nu
borde gifva tillkänna, "antingen någon composition vore att förvänta,
eller. skulle saken dömas utan vidare dröjsmål”. Domprosten yttrade
då, att han var "benägen att låta saken blifva slättad, viljandes han
intet tillägga Thun något vidrigt, utan att allt må blifva dödadt och
skrifterna annullerade"... Thun var därmed tillfreds, "allenast honom
intet något oanständigt blefve tillmätet". Biskopen sade, att det
var väl, att parterna "ville tänka på enighet och kännas vid sina
fel mer och mindre." Gud förläne sin nåd till uppriktig vänskap
mellan collegas". ’Att han emellertid icke var allt för optimistisk
beträffande uppriktigheten af den ingångna försoningen, framgår af
hans svar på parternas- yrkande, ’att alla skrifvelser i denna. sak
skulle förstöras. Han yttrar nämligen härom: ”Akterna kunna i
hastighet intet annullerag, förr än man finge se, hvad stadighet det
med sig. hafver, och man blefve förvissad de non amplius turbando.
Huru Bilberg blifver efter handen tillfredsställd, skall sökas bekvämligt
tillfälle.” Akterna skulle emellertid förseglas och läggas i förvar.
Därpå räckte vederbörande hvarandra handen till försoning. : Den
12 December skrefs sedan till Bilberg, att saken var bilagd och’”att
alltså näppeligen lönar mödan vidare därmed besvära sig och andra".
Oeh därvid torde det äfven hafva blifvit, ty efter detta’ v förspörjes
intet vidare om denna tvist.
3
En stor svårighet vid handhafvandet af själavård och kyrkotukt
förorsakades denna tid af bristen på tillräckliga prästerliga krafter.
Den stora fattigdom, som på grund af de dryga utskylderna tryckte :
allmogen, gjorde, att det var omöjligt för det utarmade folket att i
hvarjé församling aflöna en’ präst. Dupplicerande var därför icke
något ovanligt och kunde väl också i nödfall gå för sig, där för-
samlingarna ej voro för stora och kommunikationerna. ej alltför svåra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
