Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
här i staden, att han bätter ha läsit sin bok än jag, så vore svår-
heten ändå lättare. — — — — — —-— –- Oo - H
Denna skrifvelse öfversändes af konsistorium jämte andra till
biskopen, som vid denna tid vistades i Stockholm, och den 12 April
1699 skrifver denne i sitt svar på konsistorii pro memoria bland
annat rörande förhållandena i Västerljung och Trosa: — — "Efter
såsom ifrån Västerljung intet höres, så borde prosten i Björnlunda
tillskrifvas och befallas göra berättelse, huru gudstjänsten där och i
Trosa stad blir uppehållen. Jag fruktar, att där å orterna intet rätt
tillgår. Änkan i Västerljung har skrifvit till mig och notificerat sin
mans död och rekommenderat sig själf, men i det öfriga intet."
Men Leneus, som synes hafva varit förordnad att under ledig-
heten uppehålla tjänsten, hvilket han dock synes hafva gjort på ett
mindre tillfredsställande sätt, hade bränt sina kol förgäfves.
Att Erik Benzelius genom sitt nit om undervisningsväsendet
inom sitt stift i främsta rummet har förtjänsten af den jämförelsevis
höga ståndpunkt, det inom Strängnäs stift vid 1600-talets slut intog,
är ett obestridligt faktum, som icke får förglömmas. Lika litet får
förgätas, att han vid sin sida hade en lärarekår, utmärkt för ett nit
och en plikttrohet, från hvilka ofvan anförda fall utgöra snart sagdt
enastående undantag. Och om skörden långt ifrån motsvarade så-
ningsmännens arbete och möda, må vi betänka, att denna tid var
en öfvergångstid, under hvilken det nya endast långsamt kunde
arbeta sig ned i folkmedvetandet och där slå rot. Och här, om
någonsin, gäller det, att den, som fick skörda, var en annan än den,
som sådde.
Att särskildt 1649 års skolordning icke kom att bära de frukter,
man af densamma väntat sig, torde, oaktadt de stora förtjänster,
den onekligen ägde, hafva berott på ogynnsamma tids- och ekonomi-
ska förhållanden, men kanske äfven till ej ringa del på dess otill-
fredsställande förordningar rörande tillsättandet af lärareplatsér. Och
för att i detta, som ock i åtskilliga andra afseenden, genomföra nöd-
vändiga reformer arbetades med ifver under århundradets senare
hälft vid riksdagarna och särskildt inom prästeståndet. Detta arbete
resulterade i den af Karl XI den 31 Januari 1693 stadfästa skol-
ordningen. Om denna säger H. Hernlund i sitt ofvan anförda för-
tjänstfulla arbete Bidrag till den svenska skollagstiftningens historia,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
