Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
heter det i ett av breven (1853), att allt
förefaller henne „fjäderlätt", och hon tycker sig kunna
famna allt, men tillägger strax, att det tyvärr
endast är ett gyckelspel av inbillningen. Idéer
till nya tavlor har hon många, „kanske för många“.
Och den uppmuntran, som kommer hennes
konststrävanden till del, sporrar henne framåt på
vägen, som hon längtar att vandra allt längre och
längre fram mot drömda mål:
Jag har ännu aldrig någonsin målat med så
stor lust som denna vår och aldrig har jag känt
en större lust att skapa något än nu. Om aftonen
kan jag ofta icke somna, då så många bilder
föresväva min fantasi. Skratta icke åt mig, jag
berättar er allt detta, som dock egentligen bara kan
intressera mig själv, förlåt mig att jag är så anlagd, att
jag ville meddela de människor jag håller av, allt
det jag själv tänker, allt det som fröjdar eller
bekymrar mig.
Sedan Sillböle såldes, hade familjen
Blom-qvist tillbringat somrarna på olika ställen på
landet icke långt från Helsingfors, på Alberga i
Esbo, Dåvits i Kyrkslätt och sommaren 1853
på Medvastö i Kyrkslätt. Denna sommar
hemsöktes Finland av kolera. Elisabeth Blomqvist,
som tillsammans med en av sina systrar varit
inrest till Helsingfors för att ledsaga familjen
Steinmann, som gjort ett några dagars besök på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
