Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I tidskriften Från Nära och Fjärran, som
begynt utgivas av Th. Sederholm, hade ingått en
artikel om Runeberg, skriven av utgivaren. Med
anledning härav blev i brevväxlingen (januari 1860)
fråga om det svenska språkets och den svenska
kulturens betydelse för Finland. Steinmann
egde naturligtvis alltför ringa kännedom om
förhållandena här för att kunna bilda sig en riktig
föreställning om denna sak. Han hade i något
av sina brev fällt ett yttrande om att kvinnorna
i Finland borde lära sig finska för att nedbryta
den kinesiska mur, som skilde dem från folket.
Elisabeth Blomqvist anknyter sitt svar härtill:
Däri har du fullkomligt rätt.....Men, ser du,
därmed är icke allt vunnet, att de förstå finska;
de måste också ega en verklig bildning, de måste
veta mer, än det som är skrivet på finska språket.
De måste lära känna och älska Jolket, och av ingen
lära de sig det bättre än av Runeberg. Jag vet
det av egen erfarenhet! Runeberg har ingivit mig
denna kärlek till folket och mitt lands välfärd.
Jag egde icke denna kännedom om folket, förr än
jag läste Runeberg. Ingen har tidigare så levande
kunnat framkalla detta medvetande som just
Runeberg. Och jag representerar i detta avseende
för dig det som de flesta hos oss hava insett.
Runeberg hava de att tacka för att de lärt känna
sina plikter jämte sin egenart som ett visserligen
litet, men enhetligt folk. Om man frånser det
trångbröstade (en naturlig följd av detta folks
avstängdhet) — som visserligen hos mången och i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
