Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
landet, varjämte sakkunniga och för
folkbildningen intresserade personer uppmanades att
inom augusti månad 1857 inkomma med
anmärkningar rörande dessa frågor. Det var då
Uno Cygnaeus inlämnade sin uppseendeväckande
avhandling i ämnet. G. Lönnbeck säger:J)
För att rätt förstå betydelsen av detta utlåtande,
bör man veta, vad domkapitlens förslag gingo ut
på. Alla tre biskoparne hade, som nämnt, suttit
i den ovannämnda kommittén, och de tre
domkapitlens förslag voro därför överenstämmande, ofta
till och med likalydande. Men domkapitlens
likasom kommitténs förslag gingo i själva verket
endast ut på att kyrkolagens stadganden och övriga
överhetliga, med laga kraft ännu gällande påbud
angående den religiösa folkundervisningen måtte
„ånyo till efterlevnad inskärpas och i vissa delar
närmare avpassas efter de förhandenvarande
tidsförhållandena“. Från det folkbildningsideal, som
redan var erkänt och tillämpat i flere länder i
Europa och dit den upplystare allmänna meningen
även hos oss redan börjat höja sig, stodo de
mycket fjärran. Den „folkskola“, som föresvävade
domkapitlen, var endast en förberedelseanstalt till
skriftskolan för isynnerhet de barn, som ej i
hemmet blevo i detta avseende tillräckligt förberedda.
Enligt domkapitlens förslag borde
lärarbefatt-ningen vid dessa skolor omhänderhavas av
församlingens klockare, och för att möjliggöra detta
!) Gustaf F. Lönnbeck: Uno Cygnaeus. „Finska
folkskolans fader“. S. 59.
Elisabeth Rlomqvist.
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
