Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Medvetandet om behof i afseende å utveckling
är icke klarnadt så hastigt. Tidsströmningarna slå
stora vågor och föra med sig efter hand såväl godt
som ondt. — Jag har ingenting emot att privata
skolor inrättas, blott principerna äro de rätta och
personerna, som sköta uppfostran, äro verkliga
pedagoger, blott icke sträfvan går ut på isolering af
de skilda individerna ur folkets olika lager.
Kastväsendet är en öfvervunnen ståndpunkt och borde
väl vara det uti ett demokratiskt land som vårt.
— Icke bland de lägst stående lagren af folkets
barn, som besökt vår skola, ha vi egt våra sämsta
elever. De i sedligt afseende mest förderfvade —
och dessa voro enskilda undantag — hörde till
stånd, som åtnjuta högt anseende. Finge jag följa
min personliga böjelse, ville jag hellre egna mig
åt de mindre lyckligt lottade, än åt dem som
betrakta skolan som ett nödvändigt ondt och förnämt
se ned på densamma.
I den ivriga rörelsen för privatskolor, sådan
den framträdde både i dagspressen och inom
vida kretsar av samhället, såg hon också en fara
för vår svenskspråkiga statsskolas framtid — en
uppfattning, som man i våra dagar har tyckts
benägen att godtaga. — En sammanfattning av
de åsikter, till vilka erfarenheten under en
livslång verksamhet lett henne, återfinner man i
hennes inlägg i frågan om flickskolornas
organisation vid Allmänna skollärarmötet i Helsingfors
i juni 1893. På uppmaningen av möteskommis-
Elisabeth Blom-qvist. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
