Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Plötsligt tycker jag mig se något glänsa i den
dunstmättade, vita solrökväggen. Tre blixtar över
varandra! Det måste vara solreflexer i fönstren på
Märket. Men det är minst en mil dit. Vi ha således
drivit ett par mil med strömmen.
Av med rockarna och fram med granseglen!
Atlantic är tung, och i släpande takt röra vi
stående de oviga årorna. Halvsovande märka vi
knappt att vi närma oss vårt mål, förrän vi äro
alldeles inpå det. Vi se tre män röra sig på hällen,
en båt sättes ut och möter oss. En man i vit
uniformsmössa ropar på sjungande finsk dialekt:
— Herrarna vill väl ha lots in i hamnen, kan jag
tro!
Han ror före oss och vi följa honom in i
hamnen, vars inlopp är en fot bredare än Atlantic
och kan begagnas endast vid absolut lugnt väder.
Vi ta ner seglen, förtöja vår båt och skaka hand
med våra hjälpsamma värdar. Vi äro i land på
Märket.
Vi äro välkomna, ty besök äro sällsynta så
här mitt ute i havet. Sedan fem månader voro vi
de första främmande, och då vi talade om att vi voro
hungriga, skeno de tre vaktarnas anleten upp av
en glädje, som sade oss att gästfriheten var den
dygd de helst utövade.
Medan en av dem kokar kaffe, göra vi med de
båda andra en orienteringsfärd runt det lilla skäret.
Norr om fyren ligger den av väldiga
granitblock uppförda vågbrytaren till skydd mot sjö och
is. Vid hällen utanför är havet tvärdjupt, ej långt
från stranden över hundra meter. Man kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
