Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nästet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nästet.
I den vackra lilla sjöstaden låg en hel rad af
trefliga villor. En bland de mest pittoreskt liggande hette
Nästet. Högt låg den med en skogklädd höjd bakom.
På afstånd sedd såg den ackurat ut som ett litet
fågelnäste, byggdt bland trädens grenar. De hvita murarna
och det röda tegeltaket lyste på alla håll. Utsikten åt
sjön var öppen och fri.
Nästet hade en vacker balkong, där en rad
välskötta blommor lyste i solen, blå lobelia, gul krasse,
och mörkröd pelargonium. Balkongen hade röda, rundt
om gående, skjutbara jalusier, och på själfva balkongen
funnos bord och stolar. Det såg hemtrefligt och nätt
ut. Nästets inbyggare voro sjökapten Uno Storm,
som just nu var ute på villande haf, och hans hustru
Solvig, litet litterärt anlagd, samt fru Storms syster,
fru Hillevi Falk och hennes barn. Fru Falk lefde skild
från sin man, som hon dock varmt älskade och var
älskad tillbaka af. De hade båda stridiga sinnen. En
bagatell hade föranledt osämjan. Ingen hade velat taga
första steget till försoning. En klyfta hade
uppkommit, vidgats och slutligen hade Falk, som var
handelsresande, hållit sig borta. Så hade ett par år gått, utan
att de träffats.
Sedan Solvig Storm förgäfves, sökt medla emellan
dem och bringa dem till försoning, hade hon erbjudit
systern och barnen ett hem hos sig i Nästet, allt med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
