Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magna Dahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.78
Magna sade vid Alariks afresa, att om han träffade
någon flicka, som han kom att hålla mera af än henne,
så skulle han ej anse sig bunden. Han behöfde blott
upphöra att skrifva — om det skulle genera honom att
omtala allt — så skulle friheten vara hans.
— Du dumma flicka, svarade Alarik, hur kan du
tro att jag skulle komma att tycka om någon annan
än min egen stygga och envisa Magna?
— Men din Magna är en ful flicka och världen
är full af vackra och du är en mycket vacker karl
och dessutom blott tjugutvå år. När du är i din bästa
ålder, är jag utgammal, afgjorde Magna.
— Jag vill inte höra på ditt dumma prat,
replikerade Alarik, halft ond. I mina ögon är du den
vackraste, fast elakaste flicka i världen, när du hyser en
sådan misstro till mig. Men hur du än är, käraste,
så är du den enda kvinna, som jag kommer att älska
och att begära till hustru.
Så skildes de åt och tiden gick. I förstone
kommo brefven ofta och nästan regelbundet, men
sedermera kommo de mera sparsamt. Slutligen upphörde
de helt och hållet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
