Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kärlekens zig-zag - 7. Mellan misströstan och hopp - 8. Hösten är kommen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.146
rande var ganska klen, ty hon hoppades, att Agaton
skulle fortsätta det afbrutna samtalet.
Han hade nu dansat mest alla danserna med
Constance och under en af pauserna sade han henne helt
tvärt, att det var något han ville tala med henne om.
De gingo förbi den öfriga ungdomen in i ett rum, som
för tillfället var tomt.
Constance satte sig. Agaton förblef stående.
— Du skall fälla ett godt ord för mig hos mamma,
sade Agaton hastigt, utan inledning. —
— Hvad menar du? frågade Constance, utan att
förstå något.
— Mamma är ju emot min förbindelse med
Gunhild. Men du, Constance skall tala med mamma, så
att hon ger med sig. Endast du har makt öfver henne.
Bara du vill bruka den. Och nu ber jag dig att du
vill göra det.
Det var väl att det var skumt i rummet. Eljest
skulle Agaton sett Constances förstörda ansiktsdrag.
Allt störtade ihop inom henne. Hennes vackra
drömslott låg i spillror. Allt var förbi. Eör henne
fanns ingen lycka. Inte ens en lycka på ruinerna.
— Jag skall försöka att göra hvad du ber mig om
— svarade hon tonlöst, utan att Agaton förstod hvad
de orden kostade henne.
Så gingo de tillbaka till de dansande.
ÅTTONDE KAPITLET.
Hösten är kommen.
Det var en vacker septemberdag. Träden i
konsul-innan Gerles trädgård dignade af frukt.
Fru Gerle och Constance promenerade i trädgår-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
