Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Förpostfäktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
Madsan var en högvuxen, ålderstegen
man, med ett blekt och fåradt ansigte. Hans
framhofvud började blifva skalligt, pannan
var bred och skiljd från näsan genom en
djup fåra; hans uppsyn hade det stränga
och hårda uttryck, som olycka och genom-
kämpade lidanden alltid efterlemna. Bröst,
skullror och armar antydde en ovanlig kropps-
styrka. Jakob, hans son, hade knäppt ihop
händerna framför sig på bordet och uppre-
pade hviskande fadrens ord.
Det var något allvarligt och gripande i
denna scen af huslig andakt, som icke stäm-
de öfverens med den frivola och lättsinniga
min, hvarmed Daniel Friis trädde in i stugan.
Madsan vände sig om mot dörren och
gjorde en rörelse med handen emot adels-
mannen, medan han fortfor att läsa bords-
bönen. Friis missförstod förmodligen detta
tecken; han steg fram till bordet med sin
filthatt på hufvudet och betraktade leende
de två männen, då Madsan plötsligen gaf
hans tankar en annan rigtning genom att
gå ett steg fram till honom, taga hatten af
Daniels hufvud och lägga den ned på bor-
det. Sedan fortsatte han bönen, lugn och
sansad, som om ingenting förefallit.
Friis deremot sprang tillbaka och gjorde
en rörelse med handen efter svärdet, medan
han de första ögonblicken förblef mållös öf-
ver en så oförmodad djerfhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
