Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Nära vid är ofta långt ifrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
Då han äter satt i släden och Madsan
körde hemåt, förgick någon tid, under hyil-
ken ingen af dem talade till den anäåre.
Klockaren hade lätt att sluta sig till utgån-
gen af besöket på den mörka och grubblande
min äfventyrarens ansigte visade. Andtligen
utbrast Friis:
» Den resan kunde vi då sparat oss, fastän
du så ifrigt rådde dertill; för fanden skall
taga mig, så lifslefvande jag här sitter, om
den icke mera bidragit att skada, än att
främja våra planer,
»Ja, hvem: vet det?, svarade Madsan
lakoniskt.
»Jag vet det,, svarade Friis häftigt, ,jag,
som så godt som blef visad på dörren der-
uppe; vi åka bort likså kloke som vi kom-
mo, fastän jag krumbugtade och bar mig så
listigt åt, som möjligt. — Hvad tog du dig
för ner på gärden?,,
Jag stod och tänkte. =,
Jag vänne du fick en gång för ditt be-
ständiga tänkande; det gagnar oss visst nå-
gonting..,
Ja, hvem vet det?, återtog Madsan,
med ett gäckande leende. »I far låta mig
tala ut, förrän I kan bedömma, hvad det
gagnar. Jag stod och tänkte på ett sätt att
spåra upp flyktingen, i fall han skulle hälla
sig gömd i kryphålen på Ilensborg, efter jag
så ungefärligen kunde sluta mig till huru
as
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
