Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. I månskenet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
tillstädes. Det fortfor att vara något frem-
mande mellan dem, oaktadt gudinnan nu
stigit ned från sin piedestal och olyckan
fyllt den klyfta, som förut ätskiljde dem.
Fröken Lykke var icke längre en dotter af
den förnäme öfversten, Danmarks rikaste
adelsman, egaren af sjutton herrgårdar, utan
en fredlös och vanärad flykting, beroende af
hans hjelp. Jakob förebrådde sig sin blyg-
het; han visste icke, att denna ödmjuka fruk-
tan är kärlekens första dygd. Han uppsköt
från den ena aftonen till den andra, säker
på att möta henne igen, förenad som han
var med henne genom en gemensam hemlig-
het; han hoppades på tillfället, på framti-
den, som dock ieke skulle hålla sina löften.
Sofi Lykke anade icke dessa kämpande kän-
slor hos honom; hon delade dem icke heller.
Det är lika svårt för en qvinna att begripa
en kärlek hon ingifver utan att besvara, som
det är omöjligt för henne att vara ovetande
om den hon delar.
Medan mötet denna afton egde rum i
ruinen smögo sig två män öfver bron till
Veierslöv. De skredo långsamt och försig-
tigt framåt, till en del oigenkännelige genom
de långa kapporna, hvari begge voro insvepte.
Den ene förde en stöfvarhund med sig vid
ett snöre,
»Det var då ett eländigt väder vi fingo i
afton,, hviskade den längste, under hvars
en —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
