Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Wennerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kände han sig dragen till detta sällskap. Det dröjde
inte många dagar, förrän han tillhörde detsamma,
och snart skulle han bliva medelpunkten däri.
Denna händelse blev av stor betydelse för
Wen-nerbergs utveckling som tonsättare och skald. När
han kommit hem till sitt rum efter första
juvenal-aftonen, var det ganska sent på natten. Rummet
föreföll honom kvavt. Han kunde icke sova, och
genom hans hjärna drog den ena bilden efter den andra
förbi. Han fick ingen ro, förrän han slagit sig ner
vid sitt klaver. Nu började bilderna samla sig till
ett helt och togo sig uttryck i toner, och innan
morgonen grydde, hade Wennerberg komponerat en sång.
Det var den första juvenalsången, som på detta sätt
kom till, och den åtföljdes snart av flere andra, vilka
sjöngos av sällskapets sångare. Dessa, som i början
voro ganska talrika, smälte alltmer tillsamman, och
snart voro de endast tre, en tenor och två basar.
Men några lämpliga sånger för dessa tre röster
fun-nos egentligen icke på den tiden, och därför måste
sådana skrivas. Wennerberg grep sig verket an, och
sålunda tillkom sångsamlingen ”De tre”, vilken
sedermera blev tryckt 1853.
Efter ytterligare ett par år lämnade tenoren
Uppsala, och då återstod endast ”tvenne basar”,
nämligen en uppländing vid namn Beronius och
Wennerberg själv. För dessa två komponerade han en
samling duetter, d. v. s. tvåstämmiga sånger, som fingo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
