Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Min dyra väninna! Jag har åtagit mig att skaffa
en lämplig våning i Ajaccio till en familj af vår
umgängeskrets, som kommer hit om några dagar,
högst aktningsvärda personer, man, hustru och
dotter. Herrn tillhör det gamla romerska furstehuset
Colonna, hans gemål, en född Pozzo di Borgo, är
något sjuklig och hyser en naturlig motvilja mot
att bo på hotell. Om dottern vet jag blott, att
hon är en ung, näpen varelse, som tyckes ha en
vacker framtid. — Vill ni hyra ut åt dem er ena
våning, så underrätta mig härom. För att
upprepa Colonnas ord är priset alldeles likgiltigt.
Klockan fyra dricker jag té, och ni är i dag som alltid
en välkommen gäst hos
Thomasine Campbell.«
Prinsessan Bonaparte blef förtjust öfver detta bref.
Penningarne, som väninnan omtalade med så suverän
ringaktning, voro en icke ovigtig sak för henne. Hon
bebor ett stort, hvitmenadt hus, der Napoleon I
antages vara född och som blifvit öfverlåtet åt henne af
staden jemte en mängd tarfliga rococomöbler, hvilka
skola hafva tillhört madame Lætitia, kejsarens moder.
Hennes gemål, en kusin till Napoleon III, har
föredragit att bosätta sig i London, prinsessan Marianne
lefver deremot i Ajaccio, fattig och glömd, betjenad af
ett gammalt tjenstehjon, som dessutom har den
befattningen att visa främlingar omkring i våningen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
