Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
nt R VE RANA AR
Åter ljöd samma klagorop och följdes nu af en röst,
som återtog:
»Niolino, åh Niolino!«
Denna lilla partikel >»åh« foga corsicanerna till
hvarje förnamn. —
Mannen gick bort till busken, hvarifrån ropet kom,
och frågade: »Hvem kallar på mig?«
En gammal blek och mager qvinna kom ut ur
det täta busksnåret och sträckte en naken arm mot
honom: »Åh Niolino!« upprepade: hon, »vill ni hjelpa
min son, min stackars son, så skall Guds moder göra
er godt igen.«
»Hvem är ni?»
»Jag är Balducci Arva nere från den döda byns,
svarade hon, en smula dröjande och rädd att detta
namn skulle försvåra hennes sak. »Men vi ha aldrig
tillfogat Santandra eller hans slägt något — inte ett
skott! — Madonnan hör mig. Han är så dålig, den
stackars Zeno, full af etter och förgift, jag har blott
denne ende son, — tror ni, att ni kan göra honom
frisk igen?«
»Hvad fattas honom, det måste du först förklara
för mig.« ;
»De sköto efter honom — de andre, — då han
vågade sig ut på fället för att sätta bönor. Kulan
sitter ännu i låret, den främmande sliparen ville skära
ut den, men det gick ej. Så rekommenderade någon
tjärplåster och fläderblad. Den gamla landtbrukare-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
