Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Jag vet det, han sjelf talar ju inte om någonting
för mig, det är hans sätt att gå och grubbla och tiga
i allt, men jag lägger märke till allt, jag forskar, jag
lurar. Stanna hemma, säger jag, han tiger. Tala
ned i en. brunn, ni hör blott er egen röst. Det fins
blott en här, som kan böja hans vilja och kufva hans
galenskap, en, hvars ord han lyder. — Det är ni.«
»Hvad menar ni? Jag förstår er visst inte.«
»Det är ni, säger jag, derför att han håller af er,
derför att han som alla andra sett sig blind på era
vackra ögon. Karlen är ju alldeles förvandlad sedan
ni kom, om dagen följer han efter er, om aftonen
står han och tittar upp till era fönster, samlar upp
era tappade blommor, längtar efter att det skall bli
dag igen för att få se er. Hvad betyder det? Är
det min son? Jag känner honom inte mera.«
»Skulle han verkligen ha gått så långt«, sade
Paola med ett fint leende. »Jag kan nästan inte tro
det.«
Men jag tror det, och ni vet det mycket väl,
qvinnan är aldrig okunnig om, hur långt hennes arm
räcker. Ni sade nyss, att vi här uppe hade gjort er
och er bror litet glädje. Åh ja, den unge mannen,
er bror, ha vi samlat upp bland klipporna och gjort
lefvande igen. Gör litet till gengäld för mig, hör ni,
det är en gammal, utsliten man som ber er derom.
Tala till Zevaco, sök att få honom bort från den =
dumma idén, han behöfver inte resa för att bli nå- d
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
