Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stannade framför Zevaco, bugade sig för honom, sträckte
ut armen och ropade: |
Se här är Zevaco Santandra! ” Läggen märke till
honom, I som menen väl med mig. Han har skonat
mitt lif! — Ära vare Zevacol«
»Han skall vara välsignad«, tillade den gamle Tar-
taroli, då han i högtidsdrägt och med sin röda paraply
under armen kom ned för trappan.
En bifallsstorm genljöd öfver gatan. Mängden
strömmade till för att komma fram till det ställe, der
Santandras son stod, man nickade åt honom, tryckte
hans hand och upprepade Albertos ord:
Ära vare Zevaco!l«
Zevaco stod tyst, orörlig och med nedslagna ögon,
tills fadern väckte honom- och hviskade:
»Alltså var det ändå Tartarolis som skötö förliden
inne i skogen.«
»Sköto de, så träffade de ej«, svarade Zevaco.
En fin, handskbeklädd hand smög sig i det samma
in under hans arm. Paolas strålande ögon sågo upp
till honom, »>»Hvad ni är stor«, hviskade hon, »jag be-
| a undrar ere ;
= Ni gör för mycket väsen af den bagatellen«, sva-
rade FS Å
dörren öppnades, och ut genom den kom Alberto
Tartaroli ilande mot den spridda processionen. Han
/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
