Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - § 2. Historien af Telegrapher ifrån de äldsta tider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
påtändt ris eller halm, med pågjuten olja,
hvilka föreställde bokstäfverne på det sätt at
antalet 1 — 8 i första raden betecknade de
första 8 bokstäfverne, och på samma sätt, i 2
rader til, de öfrige 16. En, två eller tre eldar
til et visst afstånd därifrån utmärkte raden.
En dylik mindre besvärlig method hade en
Democlitus upfunnit och Polybius endast
förbättrat, bestående däruti, at Alphabetet
indelades i 5 rader bokstäfver, och 5 i hvarje
rad, utom den sifta som innehöll endast 4. På
båda sidorne af en gifven direction upsattes
facklor, hvilkas antal, på ena sidan, utmärkte
raden och, på den andra, stället i samma rad
där bokstafven borde sökas[1]. Desse
inrättningar voro enkle, men långsamme och
ofullkomlige, i synnerhet i en tid då, af brist på
synglas, afstånden måste vara ganska korrta;
utom at bruket häraf endast var inskränkt til
natten. Med dessa Grekiska upfinningar synes
den så kallade Stegano-graphia Trithemiana
hafva haft mycken likhet, hvarmed upfinnaren
Trithemius, en Benedictiner-Munk i slutet
af 15:de Seculum påstått sig kunna, med
tilhjelp af eld, på hvad afstånd som hälst
skicka underrättelser. Rätta beskaffenheten af hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
