- Project Runeberg -  Edgar Allan Poe : en litteraturhistorisk studie /
42

(1916) [MARC] Author: Gunnar Bjurman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - III. Konflikten med livet - Storhetsbegär

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

42
han än föraktar dessa, vill han dock hyllas av dem, lyftas
på deras händer, ty hans ärelystnad är utan gräns: »My
whole nature utterly revolts», utbrister han en gång, »at
the idea that there is any Being in the Universe superior
to myself!»^ Man återfinner här det romantiska glorifi-
erandet av den geniala människan och den romantiska jag-
suveräniteten, som gör jaget till gud: »each soul is, in part,
its own God», säger Poe också i Eureka^. För en litterär
väninna, Mrs. Gove-Nichols, biktar han sig vid ett tillfälle
i följande utomordentligt karaktäristiska ord:
»I love Fame, I dote on it; I idolise it; I would drink to the
very dregs the glorious intoxication. I would have incense ascend in
my honour from every hill and hamlet, from every town and city on
this earth. Fame! Glory! they are life-giving breath and living blood.
No man lives unless he is famous!» "
Det är som om man hörde Bonaparte tala, Bonaparte
för vilken äran var allt och med vilken Poe delar saknaden
av hjärtats glädje. Denna ärelystnad rasar som en för-
tärande eld i hans hjärta; den förbränner hans inre, ty
den får intet utbrott utom då han ser en annan krönas med
den lager, till vilken han vet sig själv vara den värdigaste:
då, först då, kommer eruptionen, omotståndlig, blind och
oresonlig. Det erkännande Poe fick mottaga av sin samtid
var en alldeles otillräcklig säkerhetsventil för denna namn-
lösa äregirighet, som ej tillät honom att höra sin diktar-
begåvning prisas, utan att »sa potrine se soulevait comme
une mer agitée»*. Instängd och fjättrad förvandlas den,
hetsad av alkoholångorna, till storhetsmani och tar sig
som sådan ett gigantiskt uttryck i den kosmiska fantasien
Eureka, vilken — trots den största tänkbara gradskillnad
^
Ingram, s. 353.
2
XVI, 313.
^
Ingram, s. 313.
4
Chivers, anf. av Lauvriere, s. 232.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:47:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/edgarpoe/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free